Historik

Sällskapet bildades 1943.

Hösten 1942 framförde kammarskrivare Lars Blomqvist en tanke till museiintenden och Fil.dr Erik Salvén om att bilda ett sällskap där norrlänningar under trevliga former kunde samlas på norrländskt vis. Den 10 December samma år hölls det första protokollförda sammanträdet med ett sextital norrländska deltagare. Mötet hölls på konditori Tre Hjärta. Där beslutades att bilda en förening med ändamål att:

  • Verka för befordrande och upprätthållande av norrländsk kultur, norrländska seder och traditioner samt att bringa till stånd samvaro mellan norrlänningar under gedigna och trivsamma former
  • Idka välgörenhet bland behövande I Norrland på ett sätt som föreningsstyrelsen i varje särskilt fall bestämmer.

Val av föreningens namn vållade tydligen diskussion då namnfrågan hänsköts till nästa sammanträde. Olika förslag fanns, t.ex. Norrlänningarna, Norrländska sällskapet, Sällskapet Norrland och Hernadia. En interimsstyrelse valdes bestående av: Kammarskrivare Lars Blomqvist (ordförande), Fil.dr Erik Salvén, Förvaltare W. Lindberg, Byggnadschef Hans Hansson, Fru Britta Junger. Titlar var mycket viktiga på den tiden.

Nästa möte hölls den 15 januari 1944 på Grand Hotel i Halmstad. Då konstituerade sig föreningen och antog namnet “Sällskapet Norrlänningarna i Halland”. Som styrelse valdes ledamöterna i interimsstyrelsen med tillägg av Jägmästare Lennart Hollström. Medlemsavgiften fastställdes till 3 kronor. När sällskapet var bildat började det anordnas olika sammankomster som surströmmingsfester, rensteksfester och valborgsmässofirande. Det var ett starkt önskemål från medlemmarna att anordna ett norrländskt valborgsmässofirande, då det halländska firandet skilde sig från det norrländska.

En damklubb bildades också inom sällskapet med inriktning på hjälpverksamhet till behövande i Norrland. Damklubben samlades ofta till arbetskvällar då man stickade och sydde. Deras alster sändes, tillsammans med de kläder och pengar man samlade in vid Luciafesterna, till olika delar av Norrland.

Under krigsåren samlades också frukt in i stora mängder, vilket sändes med järnvägsfrakt norrut. I brev från Norrland framgår det att en del barn I 7-8 årsåldern aldrig hade smakat ett äpple. Många tackbrev från mottagare av gåvorna vittnar om att denna verksamhet var mycket uppskattad. Behovet av sådan hjälp avtog med åren och upphörde 1958. Därefter skänktes pengar till olika hjälporganisationer.

Åren har sedan gått med trevliga sammankomster med mat, dryck och underhållning I form av föredrag, kåserier, film, sång, musik, dans och tävlingar (t ex Norrlandskampen). Andra norrländska föreningar i sydsverige har under åren varit inbjudna till föreningens höstfester, vilket varit ett trevligt inslag. Mellan åren 1966-1970 låg dock sällskapets verksamhet nere men återupptogs 1970 i gammal anda.

Föreningen har sedan 1996 arrangerat Norrlandsdagar på Stora Torg i Halmstad (med undantag för ett år). Då marknadsförs norrländsk kultur, norrländskt hantverk och norrländska läckerheter. Dessutom koras en vinnare i Sydsvenska mästerskapen i surströmmingsätning.

5025723480_b476c7ec2d_o